År 490 f.Kr. landsteg en stark persisk armé på slätten vid byn Marathon några mil öster om Aten. Innan perserna hunnit förbereda sig för strid attackerade den numerärt klart underlägsna armén från Aten. Mot alla odds vann atenarna slaget som innebar att Grekland behöll sitt oberoende. Sexhundra år senare skrev historiker att en löpare vid namn Feidippides skickats till Aten för att berätta om det stora segern. Efter att ha framfört sitt budskap ska den utmattade budbäraren ha fallit död ned. I samtida skrifter nämns inte något om att Feidippides – som var en känd budbärare/långlöpare vid denna tid – verkligen sprang från Marathon till Aten. Denna legend inspirerade dock den franske baronen Pierre de Coubertin – initiativtagare till de moderna Olympiska Spelen – att införa ett maratonlopp vid de första OS-tävlingarna i Aten 1896.
1896
Den 10 mars 1896 genomfördes historiens första organiserade maratonlopp. Tolv greker sprang en uttagningstävling inför de första moderna Olympiska Spelen. Charilaos Vasilakos vann loppet mellan Marathon och Aten på 3.18. Några veckor senare genomfördes ett nytt uttagningslopp. Fredagen den 10 april avslutades de första OS-tävlingarna med maratonloppet. Strax före kl två på eftermiddagen gav sig 17 löpare iväg från Marathon mot Aten. Det var en löpare från vardera Australien, USA, Frankrike och Ungern samt 13 man från Grekland.
Spiridon Louis vann det första olympiska maratonloppet.
De grekiska deltagarna, som alla sprungit denna okända distans tidigare, öppnade mer försiktigt än de utländska löparna som intog de fyra första platserna efter två mil. När greken Spiridon Louis nådde byn Pikermi efter 22 km var han placerad långt bak i fältet, men trots detta fylld av optimism. Louis drack ett glas vin och förklarade att han var säker på att han skulle segra. Edwin Flack från Australien, som tidigare vunnit både 800 m och 1 500 m, ledde klart när det var en mil kvar. Ett par kilometer senare blev han upphunnen av Louis. De två följdes åt i fyra kilometer innan Flack tvingades släppa för att sedan bryta loppet. Spiridon Louis var den förste löpare som nådde den nyrenoverade Olympiastadion i Aten. Han noterade 2.58.50 på den 40 km långa banan. Segern mottogs med stort jubel av de 100 000 åskådare som kantade gatorna i Aten och som väntade vid målet. Värdnationen hade inte noterat några framgångar vid de Olympiska Spelen. Segern i det avslutande maratonloppet räddade därför den grekiska äran. Spiridon Louis var 24 år gammal när han vann den första OS-maran. Hans bakgrund är oklar; det finns uppgifter om att han varit allt från en välbärgad bonde till herde, soldat eller brevbärare. Han erbjöds pengar, gods och även äktenskap efter sin seger, men ska enligt traditionen endast ha accepterat att ta emot en häst och en vagn som invånarna i hans hemby Maroussi behövde.
Dorando Pietri kollapsade, fick hjälp över mållinjen och blev diskvalificerad.
1908
De femte Olympiska Spelen genomfördes i London. Maratonloppet blev mycket uppmärksammat sedan italienaren Dorando Pietri, som var först över mållinjen, diskvalificerades för att ha fått hjälp av funktionärer när han utmattad segnade ner hundra meter från målet.
Idag är loppet också ihågkommet för att banan i London fastställde den officiella distansen för maratonlöpning . Under slutet av 1800-talet och början av 1900-talet var ett maratonlopp en tävling över cirka fyra mil. Sträckan var inte så noga. På 20-talet standardiserades distansen. Man utgick då från 1908 års OS-mara som visade sig ha varit 26 miles och 385 yards, det vill säga 42 195 meter.
1912
Olympiska spel i Stockholm. Den nybyggda OS-arenan var fullsatt två dagar under spelen; vid invigningen och vid maratonloppet. Det var pressande varmt när 68 löpare klockan 13.48 den 14 juli gav sig iväg på den 40,2 km långa maratonbanan från Olympiastadion ut till Sollentuna Kyrka och tillbaka. Sydafrikanen Kenneth McArthur segrade på 2.36.54,8 – nytt olympiskt rekord. Det stora svenska hoppet Sigge Jacobsson slutade på sjätte plats med 2.43.24,9. Trots att han blev bäste europeiske deltagare fick han mycket kritik efter loppet. Sjätteplatsen betraktades som ett misslyckande.
1958
Det var blött och kyligt när friidrotts-EM avgjordes i Stockholm. Mindre lämpligt väder för hoppare och sprinters, men idealiska förhållanden för långlöpare. Den 24 augusti svarade Sergey Popov från Sovjet för en imponerande uppvisning på EM-banan från Olympiastadion ut längs Roslagsvägen genom Danderyd och Enebyberg till Hagby och därefter tillbaka genom Sollentuna till Olympiastadion. Lille Popov var över fem minuter före tvåan och segrade på 2.15.17,2 – nytt världsrekord med över två minuter och enda gången ett världsrekord i maratonlöpning noterats i Sverige.
Stockholm Marathon var Europas största maratonlopp 1979.
1979
Den 4 augusti 1979 var det premiär för Stockholm Marathon. Idén tll loppet föddes i Anders Olssons huvud när han i november 1978 läste en artikel om New York Marathon i Sport’s Illustrated. Det borde fungera i Stockholm också, tänkte han. Anders insåg från start vidden av ett sådant arrangemang och han insåg att hans klubb, Hässelby SK, behövde en samarbetspartner så en höstdag 1978 kontaktade han Peter Melin och Jan Ahlström i Spårvägen. Båda tände på idén. Med tanke på att inget maratonlopp i Sverige tidigare samlat ens 200 deltagare var det 1978 en djärv tanke att satsa på att starta ett stort maratonlopp i Stockholm. Premiären för Stockholm Marathon samlade 2 000 löpare och 100 000 åskådare. ”Vilken strålande succé för Stockholm Marathon, Sveriges genom tiderna mest publikdragande idrottsevenemang. Det var en friidrottsfest som inte upplevts i detta land sedan Gunder Häggs och Arne Anderssons glansdagar”, skrev Idrottsbladet.
1982
För första gången fick damerna vara med och tävla i maraton vid ett internationellt mästerskap. Debuten ägde rum under friidrotts-EM i den historiska maratonstaden Aten. Den 12 september vann Rosa Mota från Portugal EM-guldet på 2.36.03. Norskan Ingrid Kristiansen, som segrat i Stockholm Marathon 1979–1981, var trea. Midde Hamrin noterade 2.42.14 när hon blev bästa svenska på en meriterande sjunde plats i detta lopp.
1984
För första gången får kvinnorna tävla i maraton vid ett Olympiskt Spel. I Los Angeles tog hemmafavoriten Joan Beniot en klar seger på 2.24.52 före norskan Grete Waitz 2.26.18 och Rosa Mota från Portugal 2.26.57. Grete vann damernas VM-premiär i Helsingfors året före. Vid OS 1980 var 1 500 m den längsta löpsträckan för kvinnor.
2012
Den 14 juli – på dagen 100 år efter det olympiska maratonloppet i Stockholm – avgörs Jubileumsmarathon Stockholm 1912 – 2012.
Ytterligare information om Jubileumsmarathon Stockholm 1912–2012:
E-post: info@jubileumsmarathon.se Telefon: 08-545 664 40 Fax: 08-664 38 22
Kansliet är öppet vardagar 9-12, 13-17. Adress: Stockholm Marathon, Box 10023, 100 55 Stockholm
Arrangörsklubbar: Hässelby SK och Spårvägens FK
Webbplatsen är producerad av Jomsborg AB
Andra intressanta lopp 2010:
Maj-juni: Vår Ruset
5 km-lopp för kvinnor i 17 städer. www.VarRuset.se
11 augusti: I FORM Loppet
Nytt tjejlopp med härlig stämning. Skön bana i Sundbyberg. 5 km eller 10 km. www.iformloppet.se
26 och 28 aug: Bellmanstafetten
Stafettlöpning 5x5 km på Norra Djurgården. www.Bellmanstafetten.se
5 september: Tjejmilen
Landets största idrottsevenemang för kvinnor. Naturskön milbana runt Djurgården. www.Tjejmilen.se
11 sept : Stockholm Halvmarathon
Höstens största svenska halvmara! 21 098 meter genom Stockholm. www.StockholmHalvmarathon.se
16 oktober: Tjur Ruset
10 km genom tuff och delvis obanad terräng. www.TjurRuset.se
14 juli 2012: Jubileumsmarathon Stockholm 1912–2012
Lördag 14 juli 2012 är det på dagen 100 år sedan maratonloppet vid OS 1912. Jubileumsmarathon följer så nära som möjligt 1912 års OS-bana www.jubileumsmarathon.se
Diskutera löpning
Träffa löparkompisar och få träningsråd på Puls.se.
